Kielivalinta

Valitse kieli: suomeksi på svenska in english
 

Haku

 
Tarkennettu haku   Yhteystietohaku

på svenska | in English

 Tekstin koko: a a a a 

Sisältö

« Takaisin edelliselle sivulle

12.8.2013

  Belysningen av G. A. Petrelius Lejonfontän tändes

Leijona-suihkukaivo iltahämärässä

Lejonfontänens belysning kompletterar Lilltorgets värdiga och inbjudande stämning. Foto: Åbo museicentral

 

Åbolands Elförenings r.f. projekt att belysa Lejonfontänen utanför gamla Huvudbiblioteket kulminerade den 28.10 då ljusen tändes.

Den strålande skepnad som getts åt det gamla minnesmärket fulländar stämningen på det förnyade Lilltorget också i höstmörkret. Det intima lilla torget blir nu en visuell viloplats där också skuggorna har en stor betydelse. Detaljerna på pelaren som bär upp lejonet, fontänskålens böjda form och girlanden som slingrar sig och förenar sjöhästarna träder fram för blicken – ljuset tecknar konturer i mörkret. 

Förverkligandet av fontänen får sin början

G. A. Petrelius donationsfond utlyste år 1913 en tävling för förverkligandet av en monumental springbrunn i Åbo. Experterna som bedömde tävlingsförslagen var eniga om att området på Samppalinna var den lämpligaste platsen för verket. Sommaren 1914 utlyste kommittén för donationsfonden en ny tävling för uppförandet av en springbrunn där.

Första pris utdelades till arkitekt Armas Lindgren och skulptör Gunnar Finne. Deras förslag fick beröm för sin konstnärliga förtjänst, men det starkt ideologiskt präglade verket ansågs inte stå i samklang med ändamålet att uppföra en monumental springbrunn till G. A. Petrelius ära.

Det sprudlande vattnet tackar donatorerna

Projektet vilade under flera år eftersom förverkligandet av springbrunnen sköts upp under orosåren kring landets självständighet. Inflationen som följde kriget åt upp en stor del av donationsfondens resurser och man var tvungen att lägga om planerna än en gång. 

Som plats för springbrunnen valdes området framför biblioteksbyggnaden eftersom anläggningskostnaderna där var förmånligare än på Samppalinna. Konstverkets motiv anpassades till den unga republikens image. Fontänen består överst av en pelare som dekorerats med liljereliefer och kröns av ett lejon som symboliserar det finländska folket. Sjöhästarna och snäckskalen påminner om Åbos maritima betydelse.

Fontänens granit- och bronsdelar blev färdiga hösten 1922. Edwin Flinck (Linkomies), professor i Romersk litteratur vid Helsingfors Universitet, avfattade sockelns tack- och minnesinskrift på latin enligt tävlingskommitténs direktiv. Bronsdelarna göts av skulptör Arttu Halonen och stenarbetet utfördes av Aktiebolaget Granit från Hangö. Donationsfonden överlämnade fontänen till förmån för Åbo stadsbilds utsmyckning med ett brev daterat 13.05 1924.

Åbolands Elförening som initiativtagare

Leijonan valaistuskokeilu 2010_TMK

Suvi Lapinvuo / SIT Matti Leppä Oy och Arto Auranen / Åbolands Elförening rf. Foto: Åbo museicentral

Inom Åbolands Elförening väcktes idén att lysa upp lejonfontänen då föreningens nuvarande ordförande Merja Lehtonen och före detta ordföranden Jarmo Harju en höstkväll vandrade förbi den nyrenoverade biblioteksbyggnaden. Den ståtliga fontänen syntes knappt i mörkret. Idén fick ett varmt mottagande av elföreningens Arto Auranen och leverantören av belysningsanordningar iGuzzinis marknadsdirektör Riku Järvelä och projektet startade. 

Man testade olika platser för belysningsanordningar, ljusets färg och riktning. Springbrunnen är upplyst av tre LED-strålkastare placerade i lampfodral av stål. Belysningen är mycket förmånlig då de årliga kostnaderna är knappt 18 euro. Åbolands Elförening har ansvarat för planeringen, belysningsanordningarna och installeringen. Ljusen kopplas till Åbo Energis gatubelysningsnät.

Luminanssit_TMK

Belysningen av lejonfontänen planerades bl.a. med belysningsprogrammet DIALux4.8. Foto: Elingenjörsbyrån Matti Leppä Oy / Suvi Lapinvuo

 

Föreningens historia

Turunmaan Sähköyhdistyksen logo

Åbolands Elförenings rf. logo. Foto Åbo museicentral

Åbolands Elförening grundades 1945 med syftet att förena företagare inom elbranschen i Åbo och dess närområden samt företrädare för företag och inrättningar till gemensamma utbildnings- och diskussionstillfällen. 

Föreningen vill gynna den professionella utvecklingen inom elbranschen, upprätthålla goda kontakter inom medlemskåren och främja möjligheterna till gemensamma hobbyverksamheter. Föreningen delar bland annat ut stipendier till yrkesläroanstalternas elever vid utbildningslinjen för el. Föreningen har för närvarande 106 medlemmar. 

Belysningen av Leena Ikonens miljökonstverk Isslöjan år 1999, som hör till Åbo stads konstsamling, var föreningens första belysningsprojekt för en offentlig skulptur.

 

Samarbetspartners

I projektet har medverkat: Bror Barman och Erkki Salminen, Åbo Energi, Tomi Hangisto och Ritva Nummiora, Åbo stads miljö- och planläggningsbyrå, Juha Hiirsalmi LSK-Project Oy, Kaija Vento, Åbo stads fastighetsaffärsverk.

Följande samarbetspartners har på Åbolands Elförening rfs inbjudan och som medlemmar ansvarat för Lejonfontänens belysning: Elplanering: Suvi Lapinvuo ja Jarmo Harju, Sähköinsinööritoimisto Matti Leppä Oy. Installering: Heikki Lindström ja Kimmo Hallamaa, Humaliston Sähkö. Informering och kontakt: Arto Auranen ja Merja Lehtonen.

 

Källor:

Eila Kupias: G.A. Petreliuksen lahjoitusrahasto ja sen muistomerkit. Turun yliopisto. Konstvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi. Pro gradu 1994.

Ulkoveistokset_Finne, Gunnar & Lindgren, Armas: Petreliuksen suihkukaivo_WAM

 


suomenkielinen versio | svensk version

Sivua viimeksi päivitetty 12.8.2013 12:29 ja sivu on julkaistu 28.10.2010 8:40

   

Lisätoiminnot

Verkkopalvelun opaste | Sivukartta | Palaute ja asiointi | Tulosta sivu | Media | Tekstiversio

© 2013 Turun museokeskus | PL 286, 20101 Turku | 20101 Turku | puh. (02) 330 000 | etunimi.sukunimi@turku.fi